Frågor & Svar

Alla som är folkbokförda i Sverige betalar begravningsavgift till Skatteverket.

Det här ingår i begravningsavgiften:

• Gravplats i 25 år
• Kremering
• Ceremonilokal
• Transport av kistan från kapell eller kyrka till begravningsplats och krematorium
• Lokal för visning av kroppen.

Medlemmar i Svenska kyrkan betalar också en kyrkoavgift (kyrkoskatten). Om den döde tillhörde Svenska kyrkan täcker kyrkoavgiften kostnaderna för:

• Präst från Svenska kyrkan
• Begravningsgudstjänst
• Församlingskyrka eller kapell
• Kyrkomusiker för musik i kapell, på kyrkogården och i kyrkan
• Processionsbärning av kistan, det vill säga att bära ut kistan och sänka ner den i graven.

Om den avlidne inte var medlem i Svenska kyrkan, kan man anta att den avlidne inte ville ha en kyrklig begravning. Därför är grundregeln att personer som inte är medlemmar i Svenska kyrkan inte har en begravningsgudstjänt i Svenska kyrkan. Man kan dock göra undantag om det finns särskilda skäl, mot en kostnad som oftast ligger mellan 13-15 000 kr.

Det är kyrkoherden i församlingen som tar beslutet, i samtal med de anhöriga. För den som inte är medlem i Svenska kyrkan så kan man ha en borgerlig begravningsceremoni.

En borgerlig begravningsakt är en ceremoni där var och en helt fritt kan bestämma hur begravningsakten skall utformas. Tvärtemot vad många tror, kan den borgerliga ceremonin innehålla religiösa inslag.

Oavsett om man tillhör Svenska kyrkan eller något annat trossamfund kan man välja en borgerlig begravningsakt. En officiant som förrättar begravningsakten vid en borgerlig begravning kan vara en anhörig, arbetskamrat eller annan lämplig person. Här finns inga lagliga hinder. I en del kommuner finns också särskilt utsedda begravningsförrättare (officiant) och begravningsbyrån kan även boka in en utbildad begravningsförrättare (officiant).

Det finns heller ingenting som hindrar att begravningen förläggs utomhus, i det egna hemmet eller på annan plats, bara det är praktiskt möjligt.

Svart eller mörk klädsel är alltid korrekt. För män som tillhör den närmsta familjen används vanligtvis vit slips. Övriga har svart slips. Vit halsduk och svarta handskar kan komplettera den korrekta klädseln men det är viktigt att komma ihåg att det är bättre att komma på begravningen än att avstå för att man inte är korrekt klädd.

Ibland kan anhöriga ha skrivit ”Valfri klädsel” i dödsannonsen. Det innebär att man inte behöver vara sorgklädd. Om det är angivet ”Ljus klädsel” kan det också vara ett uttryck för valfri klädsel. För att vara säker på vad som avses är det bästa att kontakta anhöriga eller begravningsbyrån.

Normalpriset i Sverige för en begravning är mellan 30 000 och 40 000 kronor.

På Allmänna begravningsbyrån så kostar en begravning med ceremoni från 14 900 kronor och upp till 100 000 kronor beroende på hur begravningen utformas. Priset påverkas av val av kista, storlek på dödsannonsen, storlek på blomsterarrangemang och antal till minnesstunden.

Begravningen är en hyllning till den avlidne och den kan utformas på så många olika sätt. Det finns inga rätt eller fel och begravningsrådgivarna är mycket duktiga på att lyssna in och kombinera sin erfarenhet med anhörigas (eller den avlidnes) önskemål gällande begravningen.

Om det inte finns tillräckligt med pengar i dödsboet som täcker en begravning och eventuellt en bouppteckning, så kan anhöriga ansöka om ekonomiskt bistånd hos dödsbohandläggaren i kommunen där den avlidne är folkbokförd. Dödsbohandläggaren kan ibland även hjälpa till att göra en dödsboanmälan (en förenklad bouppteckning). Kommunen bör kontaktas så fort som möjligt efter dödsfallet, innan någonting har rörts i den avlidnes bostad.